”Vi måste bli tuffare mot varandra än vad vi har varit i år”
Ena stunden storartad moral, andra stunden avgrundsdjupa dippar. Tranås ojämna säsong har inte varit helt lättanalyserad, men kanske är ledningen något på spåren.
– Vi måste bli tuffare mot varandra än vad vi har varit i år, konstaterar sportchefen Stefan Fransson.
Tranås säsong har varit en enda svåranalyserad bergochdalbana. Efter en ganska skaplig grundserie som ändå slutade med att gänget hjärtskärande missade Allettan i sista omgången blev vårserien den ultimata definitionen av att ”blanda och ge”. Laget blandade oförklarliga djupdyk med att visa tokig moral och vinna när man var som mest utsatta. Men när allt ska summeras efter playoff 1-uttåget mot Väsby är den skakiga vårserien och säsongen som helhet trots allt ett steg tillbaka gentemot föregående säsong.
– Det blev en enorm besvikelse, vårt första mål var ju att ta oss till Allettan, men det tar ju inte slut bara för att vi misslyckades med det. Sedan kom även en stor press att vi skulle vinna serien efter jul enkelt. Samtidigt hade vi inte det bästa uppehållet, det var sjukdomar och skavanker som gjorde att vi inte kunde träna på ordentligt. Det blev ett litet störningsmoment, konstaterar sportchefen Stefan Fransson.
– På papperet kan jag tycka att jag hade ett bättre lag den här säsongen än vad som var fallet förra säsongen, men sen ska allt klaffa, det är många faktorer som spelar in.
Trots heroiska insatser och rena sagoögonblick som uddamålssegern hemma i måste-matchen mot Hanhals och avgörandet med sudden-straffar i den direkt avgörande fighten med Helsingborg måste säsongen summeras som ett misslyckande.
– Det räddade upp lite av vår säsong att vi ändå tog oss till playoff mot Väsby och spelade ganska bra där. Man hade kanske hoppats att vi skulle ta oss en runda till. Hade vi åkt ut mot Kristianstad eller något sådant längre fram i playoff hade ingen kommit ihåg de där 15 matcherna i vårserien.
Tuffare mentalitet
När analysen nu görs inför framtiden är det inte lika mycket spelarmaterialet som mentaliteten som hamnar under lupp. Fransson sätter fingret på att det varit något som saknats.
– Vi har saknat den store ledaren, det har inte funnits någon från spelarhåll som har kunnat gå in och ryta i. Ibland kan det vara bra att det inte är en tränare som gör det utan att spelarna kan ta tag i det själva. Det behöver inte vara på match, det kan vara på träning också att en ledare ryter i om en övning är dålig eller vi inte går ordentligt på mål, men det är ingen som har gjort det.
– Vi måste bli tuffare mot varandra än vad vi har varit i år. Vi måste bli lite tuffare i mentaliteten i hela gruppen, det är det jag får skruva på.
Därför är det ganska självklart att eventuella nyförvärv gärna får vara spelare med goda ledaregenskaper, men framförallt hoppas sportchefen på kontinuitet. Ett gott steg i den riktningen är att efter ett gäng år av tränarbyten ha samme man – Charles Franzén – på plats på tränarbänken två säsonger i rad.
– Att det blivit så mycket omsättning är inget jag har eftersträvat, vi skrev tre år med Arto Sirviö för att ha kontinuitet, men han lämnade in och sen valde jag att utnyttja en option med Fredrik Mälberg förra året. Nu står vi för en gångs skull med tränare klara. Det gjorde vi i och för sig ifjol också, men valde att inte fortsätta med Fredrik. Jag är glad att det gått så bra för honom i Huddinge, att han fick den möjligheten och har gjort det så bra.
På spelarsidan hoppas sportchefen den halvdana säsongen till trots att så många som möjligt stannar kvar.
– Vi kanske lär oss något av den här säsongen ändå, det har varit mer minus- än plustecken när det kommer till utveckling av spelare, det är klart att jag funderat över vad jag själv satt ihop, men jag vill ha mycket kontinuitet.
Några har redan skrivit på, betydligt många fler har fått kontraktsförslag.
– Det känns som att jag kommer få kontinuitet. Det är väl 15-16 man som jag hoppas på att få behålla. Just nu har jag 12 kontraktsförslag ute.
Det finns goda förhoppningar om att kunna behålla Viktor Lennartsson och ögonen är riktade mot välbekanta spelare både lite här och var, men oavsett vilka spelare som kommer in, mentaliteten kommer att vara viktig.
– Vi, alla från ledare till spelare måste snäppa upp kraven och sätta större press på varandra.